måndag 25 februari 2013

Hur har du det med självkänslan?



Efter att ha sett senaste avsnittet av favoritserien Mia på Grötö blev jag lite fundersam på det här med självförtroende kontra självkänsla. Det var ju självaste Mia Törnblom som var på besök och hon förklarade att självförtroende är prestation och självkänsla är att vara.  

Alltså självförtroende är förknippat med vad du gör och hur du presterar medan självkänsla är ditt värde oavsett vad och hur du presterar.  Vi blandar ofta ihop dessa båda begrepp; vårt värde med våra prestationer. Om vi misslyckas med något betyder ju inte att vi är misslyckade. 

Intressant, jag började söka på nätet och hittade en sida där man kunde testa sin självkänsla, www.psykologitest.se/sjalvkansla.php. Jag gjorde testet och fick ett uselt resultat. Det indikerade att jag inte alls verkade ha något bra förhållande till mig själv. Men oj, tänkte jag. Om det är så illa som testet visade så måste jag göra något åt det. I anslutning till testet fanns, kanske för att fånga upp alla fallna själar, en nerladdningsbar bok med uppgift att stärka sin dåliga relation med sig själv. 

Jag har förstås laddat ner boken och påbörjat min resa att stärka mitt förhållande till mig själv. 



fredag 22 februari 2013

Återbruk i Återbrukshyttan


Av gamla barnmatsburkar, öl- och vinflaskor skapas unika och läckra glasföremål. 
Snacka om miljövänligt återbruk! 

Återbrukshyttan formger och tillverkar ett unikt sortiment av handgjort, svensktillverkat bruks- och konstglas, och allt är gjort av gamla flaskor och burkar!







torsdag 21 februari 2013

Lantligt kök


Min man, jag och våra två barn flyttade 2002 från huvudstaden till ett sekelskifteshus på landet. Huset var välunderhållet och regelbundet renoverat men hade tyvärr tappat mycket av sin tidscharm. Vi har försökt återskapa skelskifteskänslan i huset. 

Köket hade mörklaserade luckor och stora brunbeigea kakelplattor stengods. Diskbänken hade många år på nacken och var opraktisk med två små hoar. Spis och fläkt hade gjort sitt. Det enda vi kände att vi kunde behålla var golvet, som var ett trägolv i original från när huset byggdes, och den fina gamla vedspisen med tillhörande kåpa. 
Eftersom luckorna var av hög kvalitet och vi gillade formen beslöt vi oss för att behålla dem men ge dem en annan färg. Jag samlade på mig bilder från tidningar för att den snickare vi anlitade lättare skulle förstå hur vi ville ha köket. Till vår lycka förstod han precis och resultatet blev just så som vi tänkt.




I ett av kökets hörn byggde vi ett stort skafferi. Både dörr och skåp är av pärlspont. Skafferiet har många hyllplan och som rymmer massor.




I ett annat hörn rev vi ner skåpen och satte upp dem igen så att de bildade ett stort väggfast skåp. 

Här var mina tidningsklipp viktiga för snickaren att förstå mina idéer. 

Bara av gamla vanliga köksskåp fick vi detta fina. Kröningslisten, pärlspånten på utsidan och listen på bänkskivan gör mycket för helheten.



Ovanför vedspisen fanns ett vitt kakel, troligen original. Gysinge byggnadsvård har liknande men vi hittade ett snarlikt till ett mycket bättre pris som vi satte upp över diskbänken vilket skapade en fin helhet.



Vi bytte även ut diskho och bänk. Ångrar lite den ömtåliga träskivan men är man alltid noga och torka av vatten och vaxar den då och då så håller den sig fin. Dagligt slitage gör den bara snyggare.

Genom att göra något bra utav det som redan fanns fick vi ett fint lantkök som passar in i husets ursprungliga stil till en bråkdel av vad ett helt nytt kök skulle kosta. En målare handmålade luckorna i en vaniljgul ton och tapetserade med en tapet från ur Duro Gammelsvenska.








































I den gamla kökssoffan går kuddarna i rött, från: HM HomeÅhlens och HimlaSittdynan är klädd i vaxat tyg, vilket var praktiskt när barnen var små och kladdade och spillde lite mer än nu för tiden. 

fredag 15 februari 2013

Stockholm, Stockholm stad i världen

Stockholm är något i särklass. Se bara på dessa bilder! Att gå runt och bara njuta av staden är en upplevelse i sig. Slinka in på något café i Gamla stan och ta en värmande kopp kaffe en kylig vinterdag som denna. För att därefter gå vidare, via Mosebacke, upp på Fjällgatan. Stanna till, hänga över räcket och blicka ut över fjärden och se på båtarna, färgerna, rörelserna och bara göra som man vill. En fantastisk dag i en fantastisk stad. 







fredag 8 februari 2013

Tänkvärda texter...

...som får tala för sig själva!






Att låta sig inspireras


Lite då och då besöker jag stadens fantastiska blomsterbutik eller anläggning kanske är ett mer passande namn på detta fantastiska ställe Mobackes Trädgårdscenter. Förutom massor av olika rum fyllda med blommor, krukor, inredningsdetaljer mm finns här ett mysigt växthuscafé Lilla K´s Trädgårdskök. Caféet är supermysigt och personligt inrett. Inget bord är det andra likt.

Att träda in på detta ställe är rena vitaminkicken. Här kan jag gå omkring länge, länge och bara supa in allt jag ser och doftar. Det är långt ifrån varje gång jag handlar något utan jag går ofta omkring och njuter av allt det fina för att sedan lämna stället full av inspiration och ideér. Här följer några bilder att låta sig inspireras av.






lördag 2 februari 2013

Från kofta till lampskärm


Jag är inte den som följer trender till punkt och pricka men visst blir man påverkad och inspirerad över sådant som dyker upp. 

Stickat har ju varit i ropet ett tag nu och när min lampskärm gick sönder, en av katterna dängde lampan i golvet under jakten på en fluga, fick jag en idé. Koftan, som jag aldrig har gillat, som åkt upp och ner ur insamlingskassen, ska nu bli lampskärm. 

När jag letade inspiration på nätet hittade jag bland annat bloggen Clara Stickar. Clara är galen i garn och ger massor av tips och inspiration. Hon har förstås stickat sin fina lampskärm själv.

Bild från: clarastickar.blogspot.se
Bild från: mio.se



Så här fin blev koftan som blev en lampskärm. Det var så roligt och jag kunde inte sluta. Ena ärmen blev också skärm. Båda pryder nu varsitt fönster i teverummet. Äntligen blev det något vettigt av koftan!














Fyrfota vänner


Vilken glädje katter kan ge! Jag har två stora mysiga killar. Så fort jag sätter mig eller lägger mig för en liten stunds vila kommer de tassandes. De kurrar och kelar lite och lägger sig sedan till ro vid min sida. Vilken härlig och varm känsla det ger. Här är dom, grabbarna mina:

fredag 1 februari 2013

Passion för skåp

Det här skåpet hyser små minnen .






































Jag är verkligen tokig i skåp. Om jag råkar få syn på ett fint skåp, i en butik eller på någon loppis, blir jag som i trans. Pulsen ökar och blicken får något vilt över sig. Skåpet är i den stunden mitt och sitter redan på en vägg där hemma. Tyvärr slutar de flesta sådana här skåpattacker i besvikelse, när jag ser prislappen. 

Jag har dock kommit över ett och annat skåp till rätt pris i mina dar och hoppas göra det även i fortsättningen. Mina skåp fyller alla en funktion men framför allt gör de mig glad bara av att de hänger där de hänger.


Här förvaras små vaser.


Det här skåpet har jag fått av min svärfar som förr drev en bilverkstad. Det är egentligen en låda där ett slags mätinstrument av glas legat förpackat. Det var ganska smutsigt och fult men blev fint när jag satte lite färg på det. Inuti satte jag upp några krokar och det används nu som nyckelskåp. Det sitter i vår hall och precis innanför ytterdörren nära till hands.


Detta skåp, som är ett arvegods från mina svärföräldrar, är från 1791. Jag tror att det kommer ifrån Hälsingland. Vi förvarar CD-skivor här i.


Det här fina HUSAPOTEKET är av plåt och jag har tiggt till mig det av mina föräldrar. Vi hade det  i badrummet när jag var barn. Jag minns hur spännande det var att ibland få titta in i det. Att få hålla i febertermometern och beundra Desivonflaskans ljuvliga turkosa färg (man var inte bortskämd med så fina färger 70-talet). Jag minns också doften av Salubrin som mamma duttade på myggbetten. Nu hänger det i vårt kök och fungerar som just ett HUSAPOTEK.

Andningsmeditation



Att unna sig en stunds avkoppling är fantastiskt. Genom att lägga sig ner och bara fokusera på andningen sker automatiskt en avkoppling i kroppen. Bara lyssna och observera andningen, låta den vara som den är och inte tänka på något annat. 

Det är viktigt att andas rätt, att låta bröstkorg och buk vidgas vid inandning och sjuka ihop vid utandning. Tidigare hade jag omvänd diafragma, det vill säga att när jag andades in drog jag in magen och vid utandning spände jag ut magen. Alltså helt tvärt om. Genom att koncentrera sig på att göra rätt fixade det till sig med tiden.

Jag försöker att lägga mig en liten stund varje dag, antingen före eller efter middagen. Nästan alltid slumrar jag till och får en ljuvlig sömn. Därefter kan jag komma igen någon timme till innan det dags att lägga sig för natten. Jag tycker att det är svårt att få tillräcklig nattsömn det är väl därför jag somnar när jag gör min andningsmeditation. Men den där lilla tuppluren gör verkligen gott. Målet är ju att inte somna utan rensa tankar och koppla av i vaket tillstånd. Med tiden kanske jag kommer dit och lyckas hålla mig vaken.