Att ha höns är verkligen en fröjd. De värper oslagbart goda ägg, är sociala och trevliga och älskar matrester. I höstas när jag storstädade hönshuset, vilket bara sker ett par gånger om året, och lagt in nytt väldoftande spån upptäckte jag vilka fina fjädrar de släppte. Det var väl ruggningstid.
Tuppens fjädrar var förstås finast av dem alla. Men även hönornas var fina och jag såg direkt vad som skulle kunna bli av dem. Den stora fjäderinsamlingen började. I ett par veckors tid kröp jag omkring på alla fyra i hönshuset och samlade in de finaste fjädrarna jag kunde hitta och la dem i en ask.
Nu lagom till påsk plockande jag med iver fram min ask. Små buketter av fjädrar sattes ihop och surrades med tunn ståltråd. Att det skulle bli så fina små vippor som det faktiskt blev hade jag inte kunnat ana.
Det är bara att tacka mina härliga, malliga, mulliga och gulliga höns och min stolta gentleman till tupp. Han är verkligen toppen den tuppen mot sina damer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar